Studenten och livet efter.

Ja i onsdags den 8e maj så gick vi utför trapporna i nora kyrka som studenter. Men det var inte de studenten handlade om, det var inte dem där stegen jag kommer minnas för resten av mitt liv. Jag kommer minnas mina underbara vänner som ställt upp för mig varje dag dem här tre åren!
Studentdagen iaf! Kvällen innan tog vi det ganska lugnt, men det var mysigt men framåt natten så började alla gå o lägga sig. Men jag hade ju en jävla massa städning att göra, men max ställde upp o hjälpte mig som tur var och även evve o timmy satt åtminstone o kolla på som stöd ;) Det var fan guld värt annars hade jag aldrig orkat ställt mig o gjort de! Sen när de äntligen nästan va klart så la vi oss o kolla på SOA. Somnade runt halv 6 på morgonen, bra jobbat! Klockan ringde 7 men fan heller att ja va pigg o glad då men blev upptvingad av en envis jävel iallafall ;) Sen var det bara o börja göra sig iordning! Det var stress o panik o skrik över hela nya. Alla skulle fixa sig o få på sig klänningarna och det fanns inte en lugn stund. Vid tio i 9 va vi klar så då gick vi ner till flaket o fixa de sista o hade även våran champagnefrukost med klassen
Påvägen till kyrkan så sjöng o skrek vi konstant hela vägen på flaket och hes som fan blev man. In i kyrkan fortfarande helt knas i huvudet o allt gick så fort. Helt plötsligt så skulle vi ut ur kyrkan o träffa alla som nyblivna studenter o då kommer mer tårar. Alla grinade och skrattade samtidigt, aldrig har känslor varit så blandade som i onsdags!

Sen lyckades vi övertala in oss att få åka med på grabbarnas flak eftersom vårat hade dragit hem och påvägen tillbaka till skolan var minst lika störd som vägen dit. Vi kom tillbaka och grinade ännu mer, sa hejdå och lämnade varann!

Som att det vore slut där? nej. På kvällen så möttes vi alla upp i en liten håla utanför birsta i en festlokal och hade en skithärlig sista kväll tillsammans, dock lite seg men det spelar ingen roll, det var fan tillsammans <3

Igår kom ja hem o nu ska tydligen livet börja säger alla men ja känner att jag har avslutat ett liv redan. Jag har flyttat ifrån mitt hem som jag bott och levt i, i 3 års tid. Inget kommer bli som förr men jag säger som bettson.

Att börja på nordvik var det bästa misstaget jag någonsin gjort! <3


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emmaostllund

Living my life as it should be! And taking all the bumps in the road the best I can

RSS 2.0