Har en inre diskussion med mig själv nu igen.. Ja jag sa aldrig att ja är normal? :) Men seriöst. Tiden går så jävla fort just nu och börjar tänka lite på framtiden faktiskt. Dem senaste två åren vid den här tiden så har man vetat precis vart man ska befinna sig om ett år, jo tillbaka på nordvik. Men nu? Nej jag har ingen aning vart jag kommer vara om ett år.

Jag vet inte alls vart jag ska ta vägen efter att vi går ut för trapporna på studenten i maj. Det är spännande att inte veta och bara låta det skriva sig själv men samtidigt är ja sjukt orolig. Nordvik är det jag vet, det jag kan. Det är här jag har min familj och snart ska jag lämna allt det, min trygghet.

Nej jag vill inte tänka på det, ska bara göra det mesta av sista året med världens underbaraste folk och jag ångrar inte alls att jag kom hit från första början! 

<3